Det fackliga löftet

Den här texten om det fackliga löftet har hämtat från Ingenmar Göranssons hemsida och besök gärna den. Klicka på länken.

 

Första gången

jag skrev ”Det fackliga löftet” var i en krönika i Dagens Arbete i juni 1996. Här nedan är den som jag skrev då men det skulle kunna skrivas idag. Det är lika skrämmande aktuellt idag.

 

 

Jag, NN NN, lovar och försäkrar

 att aldrig någonsin och under några omständigheter

 arbeta för en lägre lön eller på sämre villkor

än vad ni och jag har lovat varandra.
Jag lovar er detta i den djupa insikten,

att om ni och jag kan hålla detta löfte

så måste arbetsgivaren betala det vi lovat varandra.

Det är detta löfte som är facket. De som säljer arbete inom samma fack har bildat en förening för att bestämma priset på och villkoren för arbetet. Den som vill köpa vårt arbete måste betala det vi enats om. Ty till lägre pris är intet arbete till salu. Facket är vår förening för att förhindra konkurrens mellan oss. Facket är vår kartell på arbetets marknad.


Det finns i vårt samhälle fyra marknader. Varor, tjänster, kapital och arbete. På de tre första marknaderna är det bra med konkurrens för då blir priset lägre. Därför har vi i lag förbjudit karteller på dessa tre marknader.


På den fjärde marknaden, arbetets marknad, är karteller tillåtna. Då begränsas konkurrensen. Då blir priset på arbetet högre för den som vill köpa arbete. Det är detta som är välståndets kärna – så låga priser och så höga löner som möjligt.
 

Men när människor är arbetslösa på arbetets marknad, då är risken stor att kartellen brister. Att någon eller några, för att klara sin och sin familjs försörjning tvingas bryta löftet. Då måste löftet skyddas.
Det rikstäckande kollektivavtalen skyddar oss genom att förhindra att någon accepterar lägre lön och sämre villkor. Då minskar risken för att vi som är på samma arbetsplats ställs mot varandra. Det förhindrar att vi som är på olika arbetsplatser börjar konkurrera med varandra om jobben med lägre löner


Därför kan aldrig kollektivavtalet, hur mycket arbetsgivarna än pratar, ersättas med individuella avtal. Då skulle vi omedelbart tvingas börja konkurrera med varandra. Det är detta som är kollektivavtalets kärna – det hjälper oss att hålla löftet.


De arbetsrättsliga lagarna skyddar oss från andra typer av avtal som är sämre än kollektivavtalet. De begränsar arbetsgivarens rättigheter att använda olika typer av anställningskontrakt utan sakliga skäl. De förhindrar att arbetsgivaren genom hot om uppsägning och avsked på osakliga grunder kan tvinga oss att bryta löftet. Det är detta som är arbetsrättens kärna – den hjälper oss att hålla löftet.


Arbetslöshetskassan skyddar den som hotas av arbetslöshet och stöder den som är arbetslös. De som har arbete betalar till de som är arbetslösa. De betalar gärna av omsorg men framförallt därför att det minska motsättningarna mellan de av oss som har arbete och de av oss som är arbetslösa. Därför ska ersättningen vara hög. Då minskar risken för att de som är arbetslösa tvingas att bryta löftet. Det är detta som är arbetslöshetskassan kärna – den hjälper oss att hålla löftet.
 

Och alla de som vill försämra arbetslöshetskassan, försvaga arbetsrätten och urholka kollektivavtalen de har alla en sak gemensamt. De talar om nya tider, om att modernisera och att skapa flexibilitet. Men deras tal ska bara dölja sanningen. De vill tvinga oss att bryta löftet.

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.